Stridbara röster i textilslöjdens tjänst

Materialet i den här artikeln är främst hämtat ur facktidskriften Svensk Slöjdtidning, organ för Sveriges Slöjdlärarinneförening åren 1960–1969. Ett deskriptivt förhållningssätt samt en kvalitativ textanalys för bearbetning och tolkning av materialet har använts vid granskningen. Avsikten med den valda metodansatsen var att undersöka vilka skribenter som skrev om textilslöjdens innehåll, vad textilslöjd implicerade under 1960-talet och analysera de problem som man brottades med samt hur texterna avspeglar en strävan mot utveckling av slöjdämnet. Textillärare Ingrid Lenberg, då anställd vid Aktiv hushållning är en av de röster som flitigt förekom i tidskriften. Hon var ordförande i Sveriges slöjdlärarinne­förening och en aktiv artikelförfattare med bland annat argument för att konsument­kunskap skulle införas som ett ansvarsområde i slöjdundervisningen. Fil lic. tillika väv- och textillärare Gunhild Engholm skrev också flitigt artiklar rörande textilslöjdens innehåll och tillämpning i grundskolan. Det fria skapandet med kulturarvet som inspiration för elevers egna idéer debatterade hon ofta om. Både Lenberg och Engholm var stridbara förkämpar för hur textilslöjdens innehåll kunde anpassas till samhällsutvecklingen.