Om lättja* och professionalism

Minns en moralitet från en av folkskolans morgonböner. Den handlade om en spindel som, efter att ha fullbordat sitt nät, beundrade resultatet som glittrade i morgonsolen. Men plötsligt fl.ck den syn på en tråd i kanten som storde helhetens symmetri, bet av(?) den - och hela nätet rasade samman. Spindeln hade glömt att det var själva utgångstråden han sett, den som varit grunden för hela bygget.