Museipestens nya skepnad?

När man for omkring hundra år sedan allt oftare talade om en speciell «museivetenskap» i Sverige och andra europeiska länder, var det ett tecken pa att museet som institution hade tilldelats en central samhällelig betydelse. Det indikerade om inte annat sjalva anvandningen av ordet vetenskap. En doldis i svenskt sekelskifte, Eugene Fahlstedt, kanske mest omskriven för att han stod ut med en livslang vanskap med August Strindberg, förklarade i en oversiktsartikel i Nordisk familjebok att ordet «museivetenskap» avsåg kunskap om «allt» som hörde till ett museums uppgifter, men i forsta hand kunskapen om "förvärfvande af föremål deras konserverande, förvarande och katalogisering". Den praktiska utövningen av den kunskapen kallade Fahlstedt i sin tur «museiteknik», det vill saga en liknande distinktion som senare skulle goras mellan termerna museologi och museografi.