Black & white or shades of grey : teachers perspectives on the role of nature of science in compulsory school science teaching

Avhandlingen utforskar larares perspektiv och forhandlingar gallande vilken roll “naturvetenskapens karaktar” (engelska ”nature of science”, NOS) kan spela i grundskolans NO-undervisning. Tidigare forskning har visat att NO-undervisning ofta har ett starkt fokus pa naturvetenskapliga begrepp och strukturerade laborationer med ett implicit fokus pa ”korrekta svar”. I den sortens undervisning ges sallan en bild av de manniskor och kontexter som ar av betydelse for naturvetenskaplig kunskapsproduktion. I avhandlingen diskuteras den har beskrivningen av naturvetenskap och NO-undervisning som “svart-vit”. Inom ramen for forskning om naturvetenskapernas didaktik har forslag lagts fram som handlar om att bredda bilden av naturvetenskap. En sadan breddning skulle kunna medfora att fler elever kan identifiera sig med naturvetenskap och att mal som handlar om naturvetenskaplig literacitet (scientific literacy) lattare skulle kunna nas. I linje med dessa mal, har forskningen foreslagit att NOS inkluderas i NO-undervisningen. Att inkludera NOS i NO-undervisningen innebar att det skapas spanningar i forhallande till radande undervisningstraditioner. Har blir larare en viktig faktor eftersom de befinner sig i granslandet mellan naturvetenskap och undervisning om densamma. I detta gransland far policy, styrdokument och traditioner betydelse for vilken undervisningspraktik som blir mojlig. Avhandlingens metoder for att utforska lararnas perspektiv ar: enkater, intervjuer och fokusgruppdiskussioner. Fokusgruppdiskussionerna, som var aterkommande under tre ar, ar sarskilt viktiga for att belysa olika perspektiv och spanningar. Ett teoretiskt ramverk som bestar av fem overgripande NOS-teman utvecklades och anvandes som en guide for fokusgrupperna och delar av analysen. Avhandlingen inkluderar fyra artiklar, med egna syften och specifika forskningsfragor. Huvudresultaten fran dessa artiklar sammanfattas och diskuteras i relation till policy och traditioner som omger NO-undervisning. Resultaten visar att den NOS-praktik som konstrueras genom lararnas forhandlingar: a) syftar till en bred snarare an djup NOS-forstaelse (d.v.s. inkluderar manga NOS-omraden, men undviker filosofiskt djup), b) ar kontextualiserad och integrerad i laborations- eller kommunikationspraktiker, och c) syftar till att utveckla elevers intresse och engagemang samt att na kunskapsmal som gar utover larandet av naturvetenskapliga begrepp. Den har konstruktionen av NOS-praktik resulterar i starka spanningar i relation till traditionell NO-undervisning (t.ex. undervisning av begrepp och modeller), vilket i sin tur innebar att larar- och elevroller utmanas. Daremot, blir NOS ett medel i arbetet med att utvidga laborationspraktiken och en katalysator i formandet av en kommunikationspraktik (t.ex. att reflektera kring naturvetenskap och dess relation till samhallet bade fran ett inom- och utomvetenskapligt perspektiv). Motstandet mellan undervisningen av NOS och naturvetenskapliga begrepp medfor att dessa inte integreras utan blir delar i formandet av parallella praktiker. Som En foljd av denna uppdelning far eleverna mota olika bilder av naturvetenskap som sallan jamfors eller forhandlas. Ett forslag for framtida forskning och lararutbildning ar att skapa strukturer for att sammanfoga parallella praktiker som ett led i att minska spanningar och utvidga den begrepps-fokuserade traditionen.