English (United Kingdom)

https://curated-unify.zendy.io/wp-json/zendy-region/v1/featured_content/oa?rat=en

https://curated-unify.zendy.io/wp-json/zendy-region/v1/highlighted_journal/

Global: Zendy Tools annual

Presents the keyphrase highlighting as premium feature

Keyphrase Highlighting

Presents the summarisation as premium feature

Summarisation

Insights

Presents the pdf analysis as premium feature

PDF Analysis

Presents the zaia usage as premium feature

ZAIA

Global: Zendy Tools monthly

Global: Zendy Plus monthly

Presents the access of premium content as premium feature

Premium Content

Global: Zendy Plus annual

Global: Zendy Free Plan

I min kommande avhandling med arbetsnamnet Kulturhistoriska expeditioner på svensk landsbygd under 1920-talet undersöker jag fältarbeten där byggnadsdokumentationer utfördes på landsbygden under 1900-talets första decennier. Nordiska museet och Sigurd Erixon, inledningsvis amanuens men från 1934 professor i folklivsforskning, hade nyckelroller men många andra aktörer var också verksamma. Samtidigt genomförde andra institutioner inventering och dokumentation av fler yttringar av en förmodat försvinnande allmogekultur – dialekter, traditioner, seder och bruk, dräkt och heminredning – allt skulle samlas in, tecknas av, beskrivas, fotograferas samt sättas på museum och på så sätt räddas till framtiden. Samtiden benämnde fältarbetena som ”expeditioner” – ett ord som andas koloniala erövringar och betvingande av territorier, något som då var högaktuellt genom olika upptäcktsresandes mer eller mindre hjältemodiga strapatser. Satsningen på dokumentation av allmogekulturen var brett förankrad i samhället och ansågs så viktig att en statlig utredning, den så kallade folkminneskommittén, tillsattes i 1920-talets början. Den skulle lämna förslag på hur ett systematiskt insamlingsarbete av framförallt folkminnen, traditioner och dialekter skulle organiseras så effektivt som möjligt. Ett nyckelord som ständigt återkommer i beskrivningarna av vad som skulle göras och hur det skulle ske är systematisk. Systematiken ansågs garantera en vetenskaplig nivå i arbetet. Avhandlingen sätter expeditionernas praktik i Kulturhistoriska expeditioner på svensk landsbygd under 1920-talet