English (United Kingdom)

https://curated-unify.zendy.io/wp-json/zendy-region/v1/featured_content/oa?rat=en

https://curated-unify.zendy.io/wp-json/zendy-region/v1/highlighted_journal/

Global: Zendy Plus annual

Presents the access of premium content as premium feature

Premium Content

Presents the keyphrase highlighting as premium feature

Keyphrase Highlighting

Presents the summarisation as premium feature

Summarisation

Insights

Presents the pdf analysis as premium feature

PDF Analysis

Presents the zaia usage as premium feature

ZAIA

Global: Zendy Tools annual

Global: Zendy Free Plan

Global: Zendy Tools monthly

Global: Zendy Plus monthly

Avhandlingen består av fyra empiriskt orienterade artiklar där studiekarriärer till och från folkhögskolornas musiklinjer studeras. Med utgångspunkt i relationell utbildningssociologi, metodologiskt såväl som teoretiskt, analyseras musiklinjernas sociala rekrytering, inträdesregler och relation till högre utbildning och professionella musikfält. Med hjälp av statistisk från individdataregister och enkätundersökningar riktade till musiklinjeansvariga tecknas en bild av det utbildningslandskap där folkhögskolelinjerna i musik är en del. Genom etnografiskt fältarbete av de mest prestigefyllda jazzlinjerna och deras musikauditions, undersöks hur det går till när urvalet till de dominerande linjerna sker. Resultaten visar hur musiken vuxit till att bli den volymmässigt största inriktningen bland folkhögskolornas särskilda linjer och hur de är att betrakta som intermediärt positionerade i det svenska utbildningslandskapet i musik. Musiklinjerna visar sig hierarkiskt organiserade mellan högt och lågt och differentierade mellan elit- och massutbildningar. Argumentet framförs att man kan betrakta tillgångar i musik som en särskild kapitalform, vad som i avhandlingen benämns ett musikkapital, vilket gradvis differentieras och blir beroende av genrespecifika erkännanden. Selektionen till musiklinjerna i jazz präglas av en serie spänningsförhållanden mellan tradition och förnyelse, teknik och känsla, regelföljande och regelbrott samt mellan institutionella och karismatiska värderingspraktiker.This thesis examines the music careers to and from folk high school training programs through four empirical articles. Building on relational sociological theory and methods, predominantly the work of Pierre Bourdieu, the thesis first provides a cartographic analysis of the cultural hierarchies of folk high school music training within the Swedish educational landscape. The investigations show how music has grown to become the biggest thematic orientation among the specialized programs of the folk high schools. They also reveal how these programs can be positioned at an intermediary stage, while being differentiated between mass- and elite- schooling. Next, the thesis outlines detailed analyses of the recruitment base of the dominating music programs in jazz and the study careers of their participants. By means of relational statistical methods, we investigate the inclusion into and exclusion from elite educational programs in jazz, and uncover the force and composition of a specific form of music capital. Analysis from an in-depth ethnographic account of the gatekeeping procedures of jazz auditions allows for the discussion of several tensions between evaluation and value, rulefollowing and rule-transgression, as well as charismatic and institutional means of valuation

Skolning i jazz : Värde, selektion och studiekarriär vid folkhögskolornas musiklinjer